Sommarläsning mm

Vet du, käraste, att jag kom hem i taxi med två kassar böcker från min senaste bokfylla?
Vi var hembjudna, några stycken, till en flyttande vän som ville begränsa sig till 30 flyttkartonger och därför tillät delar av bokhyllan att abdikera.
Vi fikade och rotade i bokhögar och hade väldigt trevligt. I mina kassar plockade jag hemmavid upp t ex Stieg Larssons Flickan som lekte med elden, Peter Robinsons I ondskans spår och Michael Conellys Fallen ängel. Det kommer att bli givande sommarläsning (Biblioteket får nog klara sig utan mina sedvanliga julibesök).
 Jag planerar också  att hyra film. I mina bokkassar ingick Bonniers Filmguide med 10.000 titlar från de senaste tio åren.

Egentligen är film bäst på bio
http://www.sf.se/clayton

Tråkspelet

Du känner dem säkert… människorna som är lika känslosamma som vithajar. De använder sig av härskartekniker; ser på klockan medan du talar till dem, eller bläddrar i sina papper, rent av reser sig och går en sväng till fikaautomaten. Allt för att visa dig och andra hur obetydlig du är. Och deras kompisar är inte bättre, de som osynliggör dig genom att inte svara på mejl, släppa en dörr rakt i ansiktet på dig och se rakt förbi dig utan att notera din närvaro.
De ler mot dig ibland, för att liksom uppmuntra och det känns lika ärligt som ett parti poker.
Dan Glimne som har skrivit ”Pokerhandboken” är även författare till ”Världens största svindlare”. När du har läst dem är du redo att kasta dig in i det sociala spelets tråkvariant.

Möte med en eurasier

Ända sedan barnsben har jag spanat in och gissat hundraser. Jag och kompisarna lusläste böcker som ”Hundar i världen”  av Carl-Johan  Adlercreutz. Men igår gick jag bet. Det var på tunnelbanan under färd från Slussen norrut.
Vid mina fötter vilade en för Sverige ny hundras – godkänd sedan1994. En Eurasier. Spännande.Jag frågade matte om vad som utmärker rasen, och hon sa att den aldrig skäller utom då man råkar peta till den med foten.  Så bisarrt. Men det kanske var hennes sätt att påpeka att jag skulle vara rädd om hunden. Vi människor kommunicerar ju så kryptiskt. Någon vidare vakthund är inte eurasiern, sa hon. Ändå reserverad mot främlingar. Och för vårt land mycket ovanlig. Pojkarna föds med blå tunga och flickorna rosa, näe nu ljög jag visst. Men road av motion är den i varje fall inte.

Skaffa din egen eurasier
http://www.eurasierklubben.se/

Rapport från en stökig tillvaro

På morgonkulan har jag utfört en städmanöver som huvudsakligen bestått i att plocka tidningar och böcker från golvet samt att dammsuga detsamma.
När det kommer till städning är jag halvhjärtat autodidakt och i total avsaknad av förebilder. Inga till mig nu levande släktingar städar själva eller kan tala om för mig hur det ska utföras. Till min hjälp har jag därför införskaffat ”Hushållshandboken  – Din tröst i hemmet”.

Hushållsträsket wisar wägen ur wardagskaos
http://www.hushallstrasket.nu/flashfilmer/bokhylla.html

Irrfärder

De irrar omkring. En satt i rabatten utanför porten. Vet du, jag ser småhäxor överallt. De verkar inte ha hittat till Blåkulla i år.
Vad vill de mig nu? Vill de ha godis?
Du, jag kommer att tänka på chilitryffeln med piri piri. Receptet tror jag finns i ”Godis – nya och gamla favoriter för godisälskaren” av Maria Örhn.
Den står i bokhyllan. Hämta den är du snäll!
Tror att det blir lämplig färdkost åt dem.

Hitta till Blåkulla
http://hem.passagen.se/blajungfrun.info/

Gästskribent Annie Gradén: Nu har min nya bäbis kommit

Den kom förra veckan med bud, med darrande händer packade jag upp lådan med de 25 författarexemplaren. Den här gången är guideboken blå med en fin bild på en pappa och tre barn, allt i jämställdhetens namnJ Jag bläddrar snabbt igenom de 194 sidorna, nervös för att tryckfelsnisse ska ha missat den viktiga texten till Etnografiska museet även denna gång. Jag drar en lättnadens suck när jag inser att så icke är fallet. Allt som ska står med. Det enda fel jag hittar är en symbol som hamnat lite tokigt – men lite skit i hörnen får man väl tåla.

2003 kom den första ”Stockholmsguide för barnfamiljen” ut. Då var det en euforisk känsla att hålla den färdiga slutprodukten i handen. Alla dessa månader av att fara runt med barnen på olika aktiviteter, söka rätt på all information och att med ord beskriva alla dessa platser jag besökt hade fått en fast form av en bok. Den tog ett år att skriva. Uppdatering gick avsevärt snabbare. Och barnen har nu hunnit växa sig stora – de vägrar kategorisk att åka till ett enda museum! ”Inte förrän Naturhistoriska bytt ut sina utställningar tänker jag åka dit”, säger 10-åringer. 9-åringen håller med. ”Vi måste ha varit där minst 1 000 gånger nu”. Det är ingen mening med att ens fråga tonårssönerna längre. Mamma får vackert göra något annat på helgerna. Vika tvätt kanske? Läsa en bok?   

Borta är den tid då ett museibesök stod högst på vår söndagslista. Då familjen packades in i bilen och sedan ägnade timmar åt att titta på spännande kryp, fiskar, målningar, stenar, sagofigurer, riddarrustningar, apor, fjärilar och gud-vet-vad. Då vi trötta men glada återvände hem med nya kunskaper och minnen. Det var under de åren som idén om att skriva en guidebok särskilt för barnfamiljer föddes. En guidebok över Stockholm där man förutom tips på vad man kunde göra med barnen även kunde bli upplyst om t.ex. att man inte får ta med sig barnvagnen in på olika ställen. Jag minns en gång då yngsta dottern var nyfödd och vi skulle gå med alla fyra barnen i ålder 0-5 till ett ställe och vi fick avbryta hela äventyret för att vi inte kunde kånka runt på bäbisen också. Jag minns att jag tänkte att ”det här borde jag ha vetat om” när sönerna grät av besvikelse över det inställda besöket. Visserligen hamnade vi någon annanstans, men minnet bet sig fast i mig och när så guideboken blev verklighet var det viktigt för mig att just den här sortens information skulle komma med. Inte bara varning för läskiga vaxdockor, barnvagnsstopp etc. utan även information om att man kan låna saker som vagnar och bärselar. 

Även om den tiden verkar vara över för just vår familj och jag sedan länge upphört med att sakna barnvagnsproblematiken, kommer glädjen över att ha kunnat ge dem möjligheten att se allt det kuliga Stockholm erbjuder oss barnfamiljer att finnas kvar – för alltid.

Nu hoppas jag att guideboken ska inspirera andra barnfamiljer, och som mamma till boken kommer det bli spännande att se om även denna min bäbis  kommer att kunna resa sig upp och gå – alldeles av sig själv.

Annie Gradén

 

http://www.boksson.se/stockholmsguide-foer-barnfamiljen,9789163839887.html

Min mage ropar på hjälp

Brevbäraren gjorde nyss stora ansträngningar från att få ner Bokus-försändelsen i brevinkastet. Under tiden hade jag dragits mot dörren av det skrapande ljudet. Det gick inte, så han ringde på och jag sträckte ut handen för att ta emot min nya bibel ”Du är vad du äter” av Gillian McKeith.
Vet du, jag har försökt få biblioteket att köpa in titeln men de tyckte att de redan hade så mycket i samma genre. Naturligtvis har jag följt TV-programmen med henne, och sett hur de som följer hennes råd förändras (till det bättre). Har tänkt växla mellan att läsa den och ”Sjustegsmetoden” av Dr Phil McGraw. Jag väljer att lita på honom, för det gör hans släktingar – de har ”obesity” som familjesjukdom”.
Jag gick upp en del i vikt under några svåra år.
Nu vill jag ha slut på lidandet kring maten, kroppen och hälsan.

En person att lita på och tycka om
http://www.nilsonne.se/

Hjärtats rymd

Du rör om i tekoppen. Mumsar på ett vaniljhjärta. Är det gott?
Ett hjärta kan bli irreparabelt, tänker jag. Det kan förstås bytas ut men är då inte längre ens eget.

Det är lättare att tänka på rymden.

Francesco Alberoni om kärlek
http://www.bokus.com/b/9789173745451.html?pt=search_result

Stephen Hawking om rymden
http://www.hawking.org.uk/home/hindex.html

Hund & kattmat när den är som bäst

Du sa en gång att du ville ha en massa barn och glada hundar som hoppar och hälsar på dig – får dig att känna dig älskad när du kommer hem från kontoret. Vet du att Erik Fichtelius… Nej, jag menar inte det där tjafset om Ordförande Persson. Erik Fichtelius har sammanställt Hund- & kattkokboken : receptsamling från Konsumentekot . Lyssnarna fick skicka in sina bästa recept till P1 -  de hade alla husdjur som levt en förfärlig massa år. Jag följde recepten och min vovve älskade det.

Det ska till en bra människa för att skriva en sådan bok.

Jag pratade med honom i sammanhanget, men minns inte vad vi sa, tror det var om eventuella försäljningsställen. Boken är svår att få tag i, men på någon bokfest i helgen, kanske…

Bokfest

www.boekenfestijn.com/en/