Människa utan hund

Du… jag har länge fångats av titeln på Håkan Nessers bok. Jag har inte läst den, har ingen aning vad den handlar om, men senaste dagarna har jag haft lust att presentera mig så när jag svarar i telefonen eller möter någon som tar mig i hand.
Min älskade hund dog i mina armar den 11 juli. Det har fyllt mig av undergångskänslor:
Hur ska jag kunna leva vidare när ett så underbart och oskyldigt väsen har plågats och ingenting kunnat berätta?
Människa utan hund, det är jag.
Alla som har varit i min sits vet vad jag talar om.

Inlägget är en hyllning till Peppe.

Underbara vovvar http://www.schipperkeringen.se/

Svårt att läsa?

Vet du att var fjärde vuxen person i Sverige har svårt att läsa en vanlig text?
 
Bland LL-förlagets nyutgivningar finns John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in i lättläst version som Vampyren i Blackeberg.

8 sidor lättlästa nyheter
http://8sidor.lattlast.se/?page=42

Märkligt i DN

Du vet…  den där känslan av att du nog parkerat bilen någon annanstans när du inte hittar den, har svårt att inse att den faktiskt är stulen?

En liknande känsla fick jag när jag läste Aris Fioretos Essä om Tadeusz Borowski i DN den 6 maj, fast tvärs om. Det finns en formulering som inte borde vara där. Jag läser texten om och om igen, men den försvinner inte.
Efter en beskrivning av Borowskis olika svåra livsöden som fick honom att vilja ända sitt liv, skriver Fioretos så här:
”Som om detta inte var nog födde hustrun en dotter tre dagar före självmordet. Till slut måste kraften, eller åtminstone hoppet, ha svikit”.

Eh…?
 

Prisvinnare blir film

Det är skönt att höra din röst igen. Är du trött efter helgen? Det blev lite för mycket representation, jaha Inte så mycket läsande, alltså…  Inte för mig heller, faktiskt. Men, du…
vad tror du de här boktitlarna har gemensamt?
”Ett öga rött” av Jonas Hassen Khemiri, ”De i utkanten älskande” av Johanna Nilsson, ”I skuggan av ett brott” av Helena Henschen.
JA, de ska bli film. Men mera då?
Va? Vet du inte?
Jo, de har samtliga vunnit utmärkelsen Stockholm Läser 2005-2007. Priset är instiftat av författarinnan Helena Sigander.

Engagera dig i  ”Stockholm läser” http://www.sigander.com/laser.html

Inkonstafs invångar

Min syster – hon som du sa skulle kunna övertyga vem som helst till vad som helst -  är väldigt sjuk nu. Kan inte tala, kan inte förstå, kan inte ingenting. Jo… skrivförmågan har hon kvar, och den vackra handstilen. Så här skrev hon när jag hälsade på henne senast, när jag satt tyst bredvid henne med kaffekoppen som sällskap.
Inkonstafs invångar.
Hon har hittat ett språk som inte finns.

Gösta Bohman (ja han, tidigare moderatledaren och Carl Bildts förre svärfar) skrev om sin sorg över hustrun i biografin ”Sagan om Gunnel”. Det är en stark skildring. Jag känner igen ilskan och vanmakten som familjen kände inför det hopplösa. Och att de ingenting förstod  – när symptomen på demenssjukdom kom.

Stöd forskningen kring hjärnans sjukdomar
http://www.hjarnfonden.se/om/om.shtml
 

Vatten hör bön

Det är en vacker tanke. Mer om detta finns att läsa i bildboken ”Budskap från vatten” av  japanske forskaren Masaru Emoto.
Men Skatteverket hör inte bön. Det är jag säker på. I förtvivlan försöker jag hantera en blankett de fått för sig att jag ska fylla i. När jag ringde dem igår (och bad om hjälp) sa de att jag ska dividera en fiktiv summa hit och dit enligt ”förenklingsregeln” fast kanske på en annan blankett än den de skickat. Jag hörde dem överlägga med varandra i bakgrunden om blanketter som fått namn efter världens högsta bergstoppar. Alltså; jag avslutade samtalet – orkade inte höra den malande rösten komma tillbaka.

Nu ska jag gå och dricka ett glas vatten. Och tänka vackra tankar.

Radiointervju med Dr. Emoto
http://www.worldtalkradio.com/archive.asp?aid=8915

Skakande skildring om kamp för livet

Alla de där sakerna vi skulle ha gjort, jag saknar dem. Det var inga löften du gav. Men det var förhoppningar jag hade. Nu sitter jag här i min kammare medan solen skiner på en jävligt blå himmel som inte är min. Nu ska du inte tro att jag är bitter. Näe, sådant är skamligt, ägnar inte jag mig åt.
BBC-journalisten John Man har skrivit om udda människoöden i ”Hon ensam överlevde”. Jag sitter med den i handen och äter musli (hur skriver man ett tyskt, ja du vet vad jag  menar?) med havremjölk och tranbär. Det är en hygglig kost för överlevare. I varje fall inte ohygglig.

Även om  jag föredrar rostat bröd som dryper av smör och marmelad…

Ogräsmatlagning
http://inspira.cc/ml/mariel/halsametodik/ogrmat.html

Savantsyndromet fascinerar mig

Såg du TV-programmet om Kim Peek från Salt Lake City?
JA, visst var det otroligt!
Han läser alltså två sidor ur en bok samtidigt, och det på åtta sekunder och sedan minns han alltihop  forever. Mannen är en levande uppslagsbok. Han har diagnosen autistisk savant. Beträffande själva savantgrejen är det hjärnan som kompenserar för en del som saknas genom att utveckla en abnormitet på ett annat ställe, ja, man kan se det på bild. De har fotat Kims hjärna åtskilliga gånger.
Nu försöker de göra en superdator efter hur hans hjärna fungerar. Eller som han själv uttryckte det :
 ”They´re trying to make a brain like mine”
Tänk att kunna säga det och bli trodd.

Intressant läsning tror jag man hittar i nyutgivna biografin  ”Born on a blue day - Inside the Extraordinary Mind of an Autistic Savant” skriven av språksavanten Daniel Tammet.

Fler savanter
http://www.wisconsinmedicalsociety.org/savant/kimpeek.cfm

Brefwäxling

Jag ber om ursäkt för somligt jag har skrivit. Det finns brev som borde brännas innan de når adressaten. Du förstår säkert min vånda.
Annars finns det brevsamlingar som glatt eftervärlden.
Snälla, bli inte upprörd.
Jag tänkte inte på dina och mina, utan på Charlotte Brontës. De som finns sammanställda i ”Familjen Brontë – en brevbiografi” av Juliet Barker. Jag kan verkligen rekommendera  d e n  läsningen. Gärna tillsammans med lite ost och kex.

Gratis brevpapper
http://www.vistaprint.se/vp/splash/letterhead_freeoffer.aspx?mk=brevpapper&GP=4%2F7

%2F2007+3%3A30%3A43+PM

Du ser så ledsen ut

Kom lite närmare. Låt mig få trösta dig. Så där, ja. 

Fastän långfredagen påbjuder ett sorgligt sinnelag,  så kan vi väl vara lite glada? Minns du när vi var små och de spelade  requiem i P1 hela dagen? Det sändes inget på TV. Biografer, restauranger – allt var stängt. Det är i sanning en tung dag. Golgatavandringens.

Gillar du Nalle Puh? Ja, så klart du gör. Han besitter livsvisdom, han. Du vet, Benjamin Hoff  skrev om det i ”Tao enligt Puh”. Björnar har sina egna livsregler och kan bota ledsamhet.

Så är det.

Buda en nalle  http://www.nallebudet.se/?gclid=CKTpy72xp4sCFQJWZwodZXMwgA