Stockholmsguide för barnfamiljenDen kom förra veckan med bud, med darrande händer packade jag upp lådan med de 25 författarexemplaren. Den här gången är guideboken blå med en fin bild på en pappa och tre barn, allt i jämställdhetens namnJ Jag bläddrar snabbt igenom de 194 sidorna, nervös för att tryckfelsnisse ska ha missat den viktiga texten till Etnografiska museet även denna gång. Jag drar en lättnadens suck när jag inser att så icke är fallet. Allt som ska står med. Det enda fel jag hittar är en symbol som hamnat lite tokigt – men lite skit i hörnen får man väl tåla.

2003 kom den första ”Stockholmsguide för barnfamiljen” ut. Då var det en euforisk känsla att hålla den färdiga slutprodukten i handen. Alla dessa månader av att fara runt med barnen på olika aktiviteter, söka rätt på all information och att med ord beskriva alla dessa platser jag besökt hade fått en fast form av en bok. Den tog ett år att skriva. Uppdatering gick avsevärt snabbare. Och barnen har nu hunnit växa sig stora – de vägrar kategorisk att åka till ett enda museum! ”Inte förrän Naturhistoriska bytt ut sina utställningar tänker jag åka dit”, säger 10-åringer. 9-åringen håller med. ”Vi måste ha varit där minst 1 000 gånger nu”. Det är ingen mening med att ens fråga tonårssönerna längre. Mamma får vackert göra något annat på helgerna. Vika tvätt kanske? Läsa en bok?   

Borta är den tid då ett museibesök stod högst på vår söndagslista. Då familjen packades in i bilen och sedan ägnade timmar åt att titta på spännande kryp, fiskar, målningar, stenar, sagofigurer, riddarrustningar, apor, fjärilar och gud-vet-vad. Då vi trötta men glada återvände hem med nya kunskaper och minnen. Det var under de åren som idén om att skriva en guidebok särskilt för barnfamiljer föddes. En guidebok över Stockholm där man förutom tips på vad man kunde göra med barnen även kunde bli upplyst om t.ex. att man inte får ta med sig barnvagnen in på olika ställen. Jag minns en gång då yngsta dottern var nyfödd och vi skulle gå med alla fyra barnen i ålder 0-5 till ett ställe och vi fick avbryta hela äventyret för att vi inte kunde kånka runt på bäbisen också. Jag minns att jag tänkte att ”det här borde jag ha vetat om” när sönerna grät av besvikelse över det inställda besöket. Visserligen hamnade vi någon annanstans, men minnet bet sig fast i mig och när så guideboken blev verklighet var det viktigt för mig att just den här sortens information skulle komma med. Inte bara varning för läskiga vaxdockor, barnvagnsstopp etc. utan även information om att man kan låna saker som vagnar och bärselar. 

Även om den tiden verkar vara över för just vår familj och jag sedan länge upphört med att sakna barnvagnsproblematiken, kommer glädjen över att ha kunnat ge dem möjligheten att se allt det kuliga Stockholm erbjuder oss barnfamiljer att finnas kvar – för alltid.

Nu hoppas jag att guideboken ska inspirera andra barnfamiljer, och som mamma till boken kommer det bli spännande att se om även denna min bäbis  kommer att kunna resa sig upp och gå – alldeles av sig själv.

Annie Gradén

 

http://www.boksson.se/stockholmsguide-foer-barnfamiljen,9789163839887.html

Lämna ett svar